Historien om Count Koma

count-koma1Det är ingen nyhet i BJJ kretsar att en japan med smeknamnet Count Koma undervisade Carlos Gracie konsten jiu-jitsu i början av förra seklet. Vad många inte vet är att Koma, vars riktiga namn var Mitsuyo Maeda var den sista av de stora japanska jiu-jitsukämparna, och kanske även den störste genom tiderna. Koma reste runt i världen för att bevisa att han var  överlägsen alla andra, detta i en tid då paradoxalt nog stilen var på väg att försvinna, förvrängd av explosionen av yngre syskonet Judo.

Maeda föddes 1878 i en liten stad som heter Aomori, belägen norr till den japanska ön Honshu som är känd för sina iskalla vintrar. Då fattigdom kom till regionen i slutet av 1900-talet, så flyttade många invånare till Tokyo och andra städer för att försöka tjäna pengar och komma undan kylan. Detta var inte fallet för unga Maeda som förblev där till 1886 när han slutligen flyttade till huvudstaden. Medan han var bosatt i Aomori, gick han i Hirosaki skolan som var en skola för den lokala eliten , där han var känd som ”sumo-ungen,” på grund av sin fascination för konsten hans far hade lärt honom. Naturligtvis även för slagsmålen han vann mot sina skolkompisar.

När han anlände till Tokyo så började Maeda gå till en av landets mest traditionella skolor och senare till ett högklassigt universitet, numera kallat Waseda och är erkännt som ett bra undervisningscentrum, det var här han lärde sig jiu-jitsu. Senare skulle han även knacka på dörren till Kodokan, den berömda Judo akademin som fungerar än i dag och som redan då ansågs vara den bästa kampsportsskolan i Japan. Grundaren  av akademin, Jigoro Kano var en skicklig utövare av flera jiu-jitsustilar och de var dessa han tog tekniker i från när han skapade Judo. Judo slog i genom på allvar  1964, när det började visas i de olympiska spelen i Tokyo, detta hände långt efter Maeda´s tid. Vid den tidpunkten  hade Kano just modifierat jiu-jitsun och utelämnat element och tekniker  ärvda från samurajerna, som användes när samurajernas svärd gick sönder. På den tiden var jiu-itsu till för att döda motståndaren, i dag är den betydligt mindre våldsam.

Under denna period så hölls det tävlingar varje månad påKodokan. Man kan misstänka att Maeda tränade hårt i  månader innan dessa tävlingar, för att han inte vill riskera att förlora i dem. Den 25 december 1898, gjorde han sin första (och fantastiska) demonstration på akademin. Han bar ett vitt bälte vann över fem eller sex motståndare och blev omedelbart graderat till lila bälte. Samma dag, medan västerlänningar firade jul, besegrade Maeda fler och fler motståndare tills han hade vunnit över 15 i rad, då fick han första graden av svart bälte.
Maeda var 1,70 m lång och vägde 70 kg så Maeda var inte riktigt vad man skulle kalla hotfull. Han älskade att dricka Saké, sjunga och backade aldrig ur om någon utmanade honom. Det tog vanligtvis inte speciellt lång tid för honom att vinna i dessa slagsmål. Maeda fortsatte att utvecklas och  han fick 3:e graden av svart bälte i judo 1901 och han blev även Judo instruktör vid universiteten i Tokyo, Waseda och Gakushuin.

Utmaningar utomlands

1904 skickade Jigoro Kano Maeda till USA för att sprida Judon, innan han åkte fick han den 4:e graden av det svarta bältet.

count-koma21Maeda lämnade Yokohama hamnen i november och anlände till San Fransico i slutet av året. Vid den tiden så visste redan Nord amerikanerna redan lite om japanska kampsport eftersom presidenten Theodore Roosevelt var ett stort fan av av det japanska folket och kulturen.Han hade t.o.m en jiu-jitsu instruktör som hette Yamashita. För att förbättra deras självförsvar, så hade vissa amerikanska militärer redan lärt kampsporten på deras högkvarter. För att bevisa effekten av den ”nya” kampsporten som hade skapats av Kano så hade Maeda och hans kompisar utsetts för att fightas mot amerikanerna och bevisa den japanska överlägsenheten. I den berömda militära skolan i New York sattes Maeda mot en fotbollsspelare som också hade tränat brottning brottning. De föll ner och amerikannen hamnade i Maedas guard, i brottning hade Maeda förlorat eftersom han hade sin rygg i golvet. Maeda fortsatte att röra sig och slutade med en arm lås. Amerikanerna kunde inte godta armlåset och föreslog en ny utmaning, denna gång mot Maeda’s vän som var en erfaren elev till Kano, vid namn Tomita.  Amerikanerana trodde att fightas mot Tomita skulle vara en större ära, eftersom han var en mer erfaren fighter ( Tomita var mycket mer av en lärare än en fighter).

Tyvärr blev det ett pinsamt  nederlag för Tomita då hans motståndare lyckades hålla fast i hans ben och immobilisera honom. Detta var för mycket för Maeda, som beslöt att separera från Tomita och etablera sig i New York, där han fortsatte att delta i ”underground” utmaningar. I den första av dessa mot en brottare en som var 30 cm längre och som gillade att kallas ”The Butcher” . Maeda knockade honom flera flera gånger innan han avslutade honom med ett arm lås. Tre matcher och tre segrar senare  beslutar sig Maeda att utmana världsmästaren i tungviktsboxning , Jack Johnson, enligt vissa experter vara den bästa boxare genom tiderna. Japanarna började en tradition som skulle följas av Graciebröderna som fortsatte att utmana de bästa boxarna. (Helio utmanas Joe Louis, medan Rickson utmande Mike Tyson). Boxarna skapade också en tradition: att aldrig svara på dessa utmaningar.

Tre år senare, 1907 åkte Maeda till Storbritannien, där han vann ytterliggare 13  matcher, sedan fortsatte han till Belgien där han ännu en gång  vann. Han åkte tillbaka till Amerika, denna gång till Kuba. Där är han var obesegrad. Han vann  inte mindre än 15 segrar, plus fyra när han slogs i  Mexiko. Detta är endast officiella fighter räknar man alla så handlar det om hundratals fighter.
Efter han separerade från Tomita  i USA så blev Maeda självständig, och i sina resor insisterade han på att kalla sin kampkonst jiu-jitsu. Detta val kan ha kommit från det faktum att innan Kodokan så var han redan bekant med klassisk jiu-jitsu, och troligen använde han många tekniker i sina fighter som hade förbjudits av Kano när hans skapade judo. Kodokans strikta regler skulle inte heller godkänna Maeda´s utmaningar, och detta kan ha varit ytterligare ett skäl för att anta namnet jiu-jitsu.
efter att ha rest runt i världen under 1910 så begav Mitsuyo Maeda åkte till Santos, Brasilien. Han stannade för en tid där och etablerade sig själv i Belem, under resorna hane han  ibland använt namnet Yamoto Maeda ( ”Yamoto” är ett gammalt ord för ”Japan”). Men det var bara i Spanien som han blev känd som Count Koma, som också blev namnet på den jiu-jitsu skolan han grundade han i Belem. I sin skola lärda han ut jiu-jistu som ett självförsvar till immigranter.

I början av 1920-talet var den redan berömda Maeda inblandad i ett försök från den japanska regeringen i grundandet av en japansk koloni i norra Brasilien, där Koma träffade en man med stort politiskt inflytande vid namn Gastao Gracie, vars förfäder hade invandrat från Skottland. Deras vänskap växte och en dag  frågade  Gastao Maeda om han kunde lära ut jiu-jitsu till sin son Carlos.

Maeda dog den 28 november 1941 vid 63 års ålder. Det uppskattas han deltog i ett-två tusen fighter utan att förlora en enda av dem. Många japanska invandrare och brasilianska vänner deltog i hans begravning och tackade mästaren. Maeda kropp begravdes i Santa Isabel kyrkogården i Belém, Pará. Jiu-jitsun däremot är mer levande än den någonsin har varit.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

En elev vid namn Gracie

Vi har lite och ändå kontroversiell information om tiden när Carlos Carlos Gracie var Count Komas elev. Carlos var elev till Count Koma i mer än två år men mindre än fem år. Gracie lärde saker som hur använder motståndarens styrka mot dem, liksom en effektiv teknik för att vinna över någon i Mixed martial arts(MMA.  Hans främsta metod var stampningra och armbågsslag för att komma närmare de motståndare, innan han tog dem på marken. I sim skola han utvecklade  han ”randori,” träning som hade skapats av Kano för att ersätta ” Kator”.

1925 öppnade Carlos öppnade sin egen skola. Han undervisade sina elever de metoder han utvecklat sig genom åren. Samtidigt hade  Maeda rest över landet och jorden, men jiu-jitsun överlevnad var garanterad, eftersom Gracies hade tagit sig an uppgiften att utveckla Komas kampsport.

Kommentera